28/11 Inte alltid lätt
När jag tränar så är jag väldigt tystlåten (tror mamma kallar det fåordig) och jag svarar nog oftast "mmmm" när tränaren säger nåt. Jag ser att de äldre som tränar ofta tar en stund med tränare och pratar det gör inte jag ofta. Min mamma passar ofta på att fråga olika saker och då stannar jag upp och lyssnar så klart.
När de pratar med mig så hör jag och jag gör det de ber om men jag är liksom i min egen värld och är fokuserad så svar uteblir ofta. Det är inte för att vara otrevlig eller så jag bara är sån.


Helt rätt skrivit, jättebra! Många köper "färdiga" ponnyer eller hästar och tror att det är klart där. Det är ju ändå utvecklingen och teamkänslan som man vill åt, enligt mig ;)
Just nu har vi en tävling där man kan vinna en design av Anna Form! Skulle vara jättekul om du var med! :) http://ziro.blogg.se/2012/november/tavling-vinn-design-av-annaform.html, Kram!
Fokusen är din starka sida och så länge du kan ta instruktioner så går det framåt!
Att halvblodsfolk ser ner är tyvärr deras okunskap, du får lära dig att ta "ditt utrymme" du är duktig och det är inte många i din ålder som har din fokus! Din prestation är så mycket större än om du hade fått en helt färdig ponny!
Kram Sandra och träna på!
Jag förstår precis hur du känner! Men jag lovar att det blir lite bättre när du blir äldre, då struntar man i vad alla andra tycker. Jag tycker att du bara ska vara dig själv och fortsätta som du gör, nämligen ett enormt arbete med dina ponnysar! När det känns jobbigt så kan du tänka på vilken glädje du får av dem, det kommer du att bära med dig hela livet. Du måste inte prata mer för någon annans skull, det blir bara jobbigt. Sedan så finns ju den där berömda svenska avundsjukan...stå på dig tjejen!