27/3 2017 Jag/vi ber om ursäkt för tiggeri mm.
Hej Sandra och resten av teamet. Har läst din blogg ett tag men nu börjar jag tröttna på allt gnäll och tiggeri som förekommer. Vet att det är helt frivilligt att läsa men jag skulle vilja lufta lite tankar och åsikter först.
För det första, ingen får någon gratis? Visst, vissa har mer förspänt än andra-grattis till dem, men de allra flesta måste jobba väldigt hårt för att komma nån vart? Att lägga ut ett swichnummer på Facebook och blogg fattar jag inte ens hur man har mage till? Vad tjänar privatpersoner/företag på att sponsra dig? Visst man får synas på en blogg med i bästa fall några hundra läsare. Men sen då? Sponsring handlar om att företagen i sin tur ska tjäna på att ge något av sina produkter/tjänster till en utövare.
De allra flesta har väll nog med att få ihop sin egen ekonomi. Man jobbar och sliter på sin arbetsplats för att ha råd med alla utgifter som livet i största allmänhet bjuder på. Vissa månader blir det lite över som man kanske kan lägga undan till en semesterresa eller liknande. En annan månad går bilen sönder och en andel av de sparade pengarna får gå till reparation. Så ser livet ut för de allra flesta. Det är en ytterst liten andel av världens befolkning som har det extremt väl ställt. Och visst, vissa föds med miljoner på kontot men de allra flesta med mycket pengar har jobbat väldigt hårt.
Så mina tips till dig är att lägga en del av den tid du lägger på att tigga sponsorer på att jobba istället och försöka tjäna lite egna pengar. Det finns oftast gott om sommarjobb/helgjobb för arbetssamma ungdomar. Jag förstår att det är kul att kunna skriva på instagram att man har 12 ponnys i träning men tro mig, jag vet att det inte är särskilt vinstgivande. Med två hästar att rida istället för tolv skulle visserligen timmarna i sadeln bli lite färre men jag tror knappast det var att utbilda russ som gjorde Roffe till en av världens bästa ryttare.
Att hela tiden gapa efter mer är inte särskilt charmigt. Otacksamhet är ännu mindre klädsamt. Många drömmer om att få rida på ridskola. Att få en egen häst är ännu större. Att ens få möjligheten att åka utomlands och tävla är för de flesta inte ens tänkbart. Att sen vinna och ändå inte vara nöjd? Lite är det ju så att har man gett sig in i leken får man leken tåla. Vad jag vet står det inte skrivet någonstans att ridning är en billig sport? Det är dyrt med häst och det är dyrt att tävla, speciellt utomlands. Att hela tiden skriva hur seriös du är och hur hårt du satsar och hur gärna du vill det här är för mig ren bullshit! Du är inte precis ensam om att vilja rida OS och det finns många där ute som satsar minst lika hårt och vill minst lika mycket men som kanske sliter lite mer i det tysta.
Jag undrar om ni ens själva förstår hur ni skämmer ut er genom detta tiggeri. Jag ger tusen gånger hellre mina pengar till en frusen och hungrig stackare på gatan än till en ponnyryttare som väldigt gärna vill åka till Tyskland på ännu ett meeting. Det är ingen mänsklig rättighet att få tävla utomlands. Att ha mat för dagen och tak över huvudet borde däremot vara det. Ibland får man kanske nöja sig med den nivån man har råd med. Speciellt om man själv eller ens familj inte ens jobbar för att bidrar till samhället i övrigt. Livet är inte gratis även om många svenskar verkar tro det.
Slutligen så är det ju faktiskt så inom denna sport att om du är riktigt duktig så kommer de visa sig tillslut ändå oavsett pengar eller inte. Det tar bara lite längre tid. Man ska inte tro att de med mycket pengar inte behöver slita för sin framgång. Ridning är ju svårt som du så ofta brukar påpeka, och Money Boy verkar visst var ett extra svårt exemplar 😉
Har på känn att det kommer ta "hus i helvete" när jag postar denna kommentar men jag har lika stor rätt att yttra min åsikt som du har att deppa över din situation. Tack för mig!
_____________________________________________________________
Jag vill med bloggen visa yngre att det går att ta sig uppåt i ridsporten och att man får kämpa och det går inte att göra detta ensam utan det behövs familj, sponsorer, hästägare mm. Jag vill visa hur detta livet ser ut för mig med alla med och motgångar så att man får en ärlig bild. Jag kan också fota min frukost och skriva hur bra allt är och hur lätt allt är men jag väljer att vara ärlig.
Vi börjar då med swish-nr på blogg och facebook. Jag har inte innan lagt ut det men efter att man bett om det så har det lämnats ut. Sorry för det!
Vad jag har att erbjuda för sponsringen? Samma som alla andra idrottare tror jag bestämt men nu blev man ju osäker.
Jag har aldrig sagt annat än grattis till de som har det bättre förspänt än vad vi har! Grattis och förvalta det väl!
Klart jag blir avundsjuk det tror jag de flesta blir/är nån gång i livet och det är inget man är stolt över direkt. Tycker du att jag ska sätta mig på en sten och vänta på att tiden går för framgång kommer tids nog? Nej det passar inte mig jag vill mer... snabbare.
Ja du jag anser allt att jag lär mig mer på att rida 12 hästar än att plocka jordgubbar. Jag är inte 16 år fyllda än så jobb är lite begränsat. Vad gäller Rolf-Göran Bengtsson och om han ridit russ det har jag ingen aning om men jag hoppas verkligen att han är mer öppen för olika hästar än du i den frågan. Att ens komma på att vara spydig om vilka hästar jag rider.... hans ägare satsar på sin fina ponny och jag anser att de bland det viktigaste vi har att göra i sporten att se till är att det finns välutbildade och uppfostrade hästar att lära sig på och förhoppningsvis så blir folk kvar i sporten! Jag tror också att många fler hästar skulle komma till sin rätt då.
Vilka hästar/raser anser du vara värda att rida? Jag blir rent ut sagt förbannad när jag tänker på hur du skriver om Matteus. ALLA hästar är värda att rida och utbilda i min värld, sen kan man gilla en ras mer än en annan och det är helt ok.
Jag rider Matteus 683 med stolthet och glädje! Tack Barbro för förtroendet!
Otacksamhet är ännu mindre klädsamt skriver du....
När var jag otacksam? Nu blev jag riktigt ledsen för det så vill jag verkligen inte att ni ska se mig som otacksam. Jag är så tacksam för sponsorer som gjort resan till Finland möjlig och jag har själv frågat mig hur jag någonsin ska kunna betala tillbaka.
Var jag inte nöjd efter vinst? Är du säker på att du läst min blogg? Det gav mersmak och jag vill inget hellre än att träna och tävla mer. Jag vill dock påpeka att en vinst inte behöver vara mer värt än att tex hamna utanför placering. Jag sätter olika mål inför alla tävlingar och de är viktigast för mig.
Ett sätt för mig att betala tillbaka är te.x clinicen jag ska ha hemma i morgon. Jag har bjudit in yngre ryttare från först och främst klubben My rider för Kinnekulle Hästsportklubb för jag hoppas kunna motivera dessa ungdomar att träna mer dressyr och inte fnysa åt dressyren. Jag vet att de flesta hellre hoppar men som de flesta vet så kommer man inte så högt i klasserna om man inte utbildar sin häst rätt. Hästen blir stark och hållbar med bra träning. Jag tror inte som du Agnes att de kommer nå framgång genom att vänta och ge det tid utan man måste jobba på. Om du ska komma uppåt måste du synas det går inte att bara jobba på hemma utan du måste ut och visa upp dig.
Jag vet inte ens om jag ska skriva nåt om det du skriver om hur andra i världen svälter och att man inte ens jobbar. Vad menar du? Jag går i skolan och jobbar på hemma. Jag skriver ofta om hur tacksam jag är för att jag ens har en häst att rida...
Vet du vad... jag är ganska säker på att man inte kan ta sig till toppen i nån sport utan pengar och sponsorer.
Skulle Money Boy vara ett extra svårt exemplar att rida? Läser du verkligen bloggen....? Money Boy utvecklas hela tiden och förändras. Jag vill inte ha en blogg där man inte skriver hur sanningen ser ut utan att man bara skriver "det går så bra" utan jag vill visa på att det är mycket upp och ner i denna sporten. Jag vill visa att man inte ska ge upp och att vi inte lever i ett rosa moln med hästarna hemma.
Jag publicerar detta nu men egentligen skulle jag bara radera kommentaren. Jag har många yngre läsare och det är rent bedrövligt att de ska behöva läsa sånt här på en blogg som bara vill visa en vardag för en helt vanlig tjej. Jag publicerar för att be om ursäkt för några tiggare är vi inte trots att man inte jobbar!
Jag undrar vad du har haft för hästar och utbildat och hur det gått? Vore kul att läsa om eftersom vi ser så olika på detta. Väntar du på framgången med din talang än eller är du mitt i framgång med en eller max två hästar av rätt ras? Hoppas du har ett mer vinstgivande arbete än hästar.
Vi har tagit emot hästar när familjer varit i kris och verkligen behövt hjälpen. Kan man hjälpa andra ska man göra det och då spelar "vinsten" ingen roll utan vi får bara jobba lite extra. Kan man hjälpa nån gör man det! Jag är glad att jag uppfostrats att hjälpa andra och inte sätta pengar i första hand.
Jag vill nu be dig Agnes att avfölja mig och min familj på alla sociala medier för jag vill verkligen inte att du ska må dåligt och vara arg för att du läser om mitt liv. Alla har rätt till en åsikt men jag tror du skulle ha det bättre om du avföljer oss. Tack!
Alla kan inte gilla hur man lever sitt liv men man behöver inte göra påhopp!
Nu till er yngre som läser bloggen jag hoppas verkligen ni förstår att man måste jobba och slita för att få framgång och inget kommer gratis. Man ska inte trycka ner andra för att man har en annan åsikt utan vi jobbar på med vårt intresse och det som ligger oss närmast om hjärtat till och med russ!
med familjHeja Sandra !!!!
Jag tror inte att Agnes menade att nedvärdera ditt arbete med t.ex. russet. Jag tror bara att hon menade att du kanske måste välja bort ridtimmar för att tjäna mer pengar. Se på Lina Dolk som jobbade i mataffär för att finansiera hästarna medan hon gick i skolan. Tror säkert hon hellre hade ridit de timmarna hon satt i kassan om det varit ekonomiskt möjligt.
Till Sandra: jobba på - du gör ett strålande jobb och jag tycker att du är ett föredöme för många! Jag älskar att du välkomnar alla ponnyer oavsett ras.
Till M som skrev en kommentar här ovan: Är man inte 16 år är det verkligen inte lätt att hitta ett jobb. Jag är rätt säker på att Sandra kommer jobba arslet av sig på alla vis hon kan hitta på under sin resa fram till att framgångar! Hon är en kämpe lika god som Lina Dolk.
Åhh va trött man blir. Den svenska avundsjukan. Hon behöver väl inte läsa bloggen då. Du jobbar ju och får in pengar på ditt sätt redan genom att du tar emot andras hästar. Bry dig inte om henne. Go Sandra!!!
Jag blir så irriterad på folk som har mage att kommentara som denna Agnes har...
Hästlivet är ingen dans på rosor och att man måste ha ''rätt'' ras för att kunna göra ett namn för sig själv är ren BS.
Jag läser tyvärr inte din blogg till vardags utan jag tittade in för att läsa just detta inlägget. Hon har rätt till att uttrycka sig men hade hon haft en hjärna så skulle hon hållt det för sig själv. Vi alla kämpar med att få ihop det, hur man gör eller går till väga är helt upp till personen själv. AVUNDSJUKA tror jag det kallas när man skriver som Agnes gör.
Jag vet precis hur det är att klara av det med nöd och näpe. Är 17 år utan jobb och även jag osm du brinner för hästarna. Vill man, så för man göra det som krävs.
Så grymt svar, HEJA DIG!
Men VILKEN småsint & okunnig människa! Givetvis blir man en bättre ryttare av att rida alla möjliga sorters hästar! Tro mig det har RGB också gjort! Han kommer INTE från ngn rik familj & när han var ung red han de hästar som fanns tillgängliga! Fråga Ulla Håkansson! Hon förespråkar att man ska rida en massa olika hästar! Du lär dig ngt även på en travare som inte ens är avlad för ridning!
Sandra! Jag förstår att du blev ledsen & förbannad av detta nedlåtande inlägg & det med all rätt! Bra svarat dessutom. Lägg detta bakom dig nu & fortsätt precis som du brukar! Du är fantastiskt duktig & jag vet hur hårt du arbetar för att lyckas med allt du gör! 👌🏼🌟😘
Agnes, skärp dig! Vi ska stötta varandra & inte tvärtom. Det är ingen mänsklig rättighet att kräka ur sig vilka nedlåtande kommentarer som helst! Det hjälper INGEN & det gör knappast NÅGON gladare heller. Inte ens dig själv så jag förstår faktiskt inte vad du tror dig vinna med ditt beteende? Var glad för andras framgång & ödmjuk inför deras kamp så gör du dig själv en mkt större tjänst än att sitta på nätet & skriva grundlösa dumheter!
Försök att låta det rinna av dig. Det finns alltid någon/några som stör dig på andra. Man kan inte vara omtyckt av alla o det gör ingenting. Det finns INGEN som har nått till toppen som inte har "tiggt" o bett om pengar o hjälp det är bara gjort på olika sätt.
Det är ganska omdömeslöst av en vuxen person att hoppa på en talangfull ungdom som har satt upp ett stort o högt mål som hon kämpar hårt för att nå. Det kan knäcka vem som helst.
Sandra Wickström Andersson jag betvivlar inte för en enda sekund att du en dag står på prispallen i OS!
Behöver du "tigga" pengar för att ta dig dit så gör det!
Du ska dit!! ❤❤❤
Hej,
Då jag är en "gammal ponnymamma" så läser jag inte din blogg ofta men nu fick höra om denna diskussion och känner att jag som vuxen måste få dela med mig av min sida av saken.
Den bistra sanningen är att skall man göra en framgångsrik satsning internationellt så måste man ha en plan och ha förutsättningar ekonomiskt. Allt kostar pengar och någon måste betala inte svårare än så att förstå. Den ekonomiska biten kan ju kanske lösas på många olika sätt när man väl etablerat sig men resan dit hamnar faktiskt på oss föräldrar.
Min dotter tävlade ponnydressyr under många år och jag kan väl sammanfatta denna tid att som ensam förälder oerhört slitsam. I vår värld fanns inte att vi skulle åka till utlandet och köpa en ponny av "internationell typ" för läskiga pengar. Vi förstod detta tidigt att vi alla har olika förutsättningar och fick anpassa oss efter våra och lägga ribban därefter. I min värld så krävs det två arbetande föräldrar med en stor plånbok på denna nivå, detta är ett faktum ett tråkigt sådant men som vi inte kan bortse ifrån. Det krävs föräldrar som har ett sådant arbete att de kan tex åka en onsdag för att i bästa fall vara tillbaka på jobbet måndag om tex meetinget är 60 mil bort och kan ta det inkomstbortfallet som det skapar och dessutom ha en förstående arbetsgivare. Resorna som kräver en schysst bil och ett säkert släp är tunga utgifter, en lastbil finns bara på önskelistan för många. För oss var det aldrig självklart att vi skulle kunna åka på ett meeting (inom Sverige)då kringkostnader runt en tävling kan knäcka en totalt.
Jag kan bli så frustrerad över att vissa i den här sporten kan uttrycka " bara man vill så går det" nä det är inte så enkelt faktiskt. Jag kan lova att det finns ett stort antal mycket talangfulla ryttare som sliter i det oändliga i det här landet som aldrig kommer få chansen att kunna göra dessa satsningar.
En av våra ponnyer under den här tiden, en ungponny som min dotter utbildade visade sig vara mycket talangfull. Den kvalade och startade "ungponny SM" samt kvalade till championatet men vi hade inte den ekonomiska biten för att även kunna åka på championatet. Detta var inte kul alls men istället för att sitta hemma med offerkoftan på oss och vara bittra över detta så fick vi ju finna andra vägar.
Vi valde att låna ut denna ponny till en väldigt duktig ung ryttare med rätt inställning och som sätter ponnyn i första hand. En ryttare med en mycket duktig tränare till hjälp OCH med föräldrar (samt övrig familj) som har de förutsättningar som behövs dvs framför allt ett otroligt engagemang, tiden och de rent ekonomiska.
Med facit i hand och när jag tänker tillbaka på tävlingstiden så inser jag att tänk så mycket roligt vi fick uppleva tillsammans jag och min dotter. Trots att vi kämpade i uppförsbacke rent ekonomiskt och hade långt ifrån de möjligheterna som många hade så skänkte denna tid så mycket!
Kärleken till hästar är så mycket mer än att bara räkna prestationer och framgångar på tävlingsbanan! Ridning och hästar är en fantastisk sport som jag önskar att långt fler skulle kunna få ta del av då den skänker så mycket glädje.
Jag undrar lite över hur Agnes tänker med sitt mail, Jag tror inte ett dugg på att Sandra tigger pengar. Jag tror mer att detta är något Sandra sättsar enormt på och om man nu skulle vilja hjälpa hemma om man har en tia över en månad och vill hjälpa till så ska man kunna ha den chansen, inte så att man är tvingad till att skänka pengar, det är en möjlighet men man måste inte, den lilla tian kan va mycket pengar om det är många som vill hjälpa till med Sandras karriär. Jag tror att en liten summa gör skillnad och jag tror inte att ens ekonomi stupar för det och dess utom så väljer man med mäns´klaga rättigheter vad man vill lägga sina pengar på, Vill Agnes ge pengar till fattiga uteliggare så får u och dina vänner göra det men då ska du också låta de sin vill hjälpa ridsporten att utvecklas sponsra med pengar med tack och Hej :)
Hej! Pengar har jag inte mycket över men då jag är instruktör kommer jag gärna ut och håller några lektioner för dig. Mejla mig för mer information på [email protected]
Wow! Jag har aldrig läst din blogg innan men måste säga att jag blir väldigt imponerad över ditt driv. Jag är själv 16 år och har för tillfället 2 hästar som jag tävlar hoppning med. Tycker även det är väldigt kul att se lite bilder på Collin jag var den första som satt på honom och den som hjälpte Anneli med honom i början när han blev inriden! :) Väldigt kul att se hans utveckling.
Men herregud! Jag vet inte ens vad jag ska skriva om detta, men att hon är avundsjuk att du lyckas bra och lyckas skaffa sponsorer märks tydligt. Vi övriga som bortser från detta och gillar att läsa din blogg är glada att du kämpar och visar oss ditt liv trots alla elaka kommentarer som kommer. Tyvärr är det så i livet och kommer troligen bara fortsätta men kämpa på så når du dit du vill =)..
Bloggen är din öppna "dagbok" och du får skriva precis vad du vill gillar man det inte så läser man inte din blogg. Väldigt lätt i mina ögon.
Jag tycker verkligen inte att du ska be om ursäkt!!
Jag har väldigt svårt att förstå varför man tycker sig ha rätt att lufta sina åsikter på det sättet som Agnes gör. Men jag tycker att du Sandra bemöter henne på ett väldigt moget sätt.
Som gammal dressyrryttare som satsade mkt i tonåren så vet jag vad ni går igenom och det är tufft, riktigt tufft! Men åh så roligt det är❤
Kram!
Jag menade inte att kritisera dig Sandra med mitt inlägg utan jag ville förklara hur mycket alla kostnader styr o ställer i denna sport om man vill ligga på topp. Det är bara att kämpa på!
