Mot OS i dressyr

Fantastiska Collin med sin härliga power! 

Ni tycker säkert att jag gnäller men han är verkligen en utmaning att rida. 
Jag glömmer aldrig när han kom hem till oss och jag skulle sitta upp direkt. Han kändes som en bomb som skulle explodera när som helt att sätta sig på. Jag bet ihop och fixade det. Har kommit långt sen dess nu kan jag skratta åt honom och börja om med det vi höll på med. Längtar tills jag får en utprovad sadel som passar honom och mig så jag får lättare att sitta kvar i sadeln. 

Detta med psyket hos en häst är så viktigt och om du som ryttare vill bli så bra du bara kan så måste du utmana dig själv och rida många hästar med olika psyke. Det gäller att hitta ett system där du kan komma till ridning snabbt om hästen har en förmåga att snurra till det. Collin är en utmaning då han kan bli väldigt bäbis i vissa situationer som te.x med Curre som sällskap och han blir upprörd när han måste lämna bilen. Blir man arg på honom i detta läge blir han ännu mer upprörd så det är ingen lösning. 

I söndags gjorde vi ett stort framsteg som man lätt glömmer...det är att jag kunde efter ca 30 min komma till ridning på framridningen och han blev jättefin. Framridningen innan det var ju i skritt så det kallar jag stort framsteg. Lätt att glömma när man har varit iväg på mindre lyckade starter. Nära att jag gav upp honom i söndags kan jag säga. 

Emma frågade mig igår om jag tror att han kan bli bättre på tävlingsbanan och mer fokuserad på mig och ja det tror jag absolut.
Jag har funderat på detta sen igår och kommit fram till att här har jag en viktig uppgift och det är att lotsa honom på bästa sätt jag kan att bli trygg i tävlingssituationen. Han ska inte åka med någon annan och stå och knyta an och sen ska vi tävla...nej han måste åka egen transport. Man måste låta det ta tid och ge honom vad vi tror är rätt förutsättningar. Jag måste sätta Collin först och då får de mål jag satt upp inte bli styrande. Det går inte att stressa fram resultat. Trygg och arbetsvillig häst kommer framöver ge resultat. 

Jag tror att Collin kommer bli en fantastisk tävlingskompis framöver 💕 och jag är övertygad om att han kommer att vara en utmaning att lotsa framåt. 

Jag kommer fortsätta hoppträna på honom för det har verkligen varit till stor hjälp på många sätt. När det bestämdes att jag skulle hoppträna Collin sa jag att jag aldrig skulle hoppa högre än 50 cm på honom, det höll ju!  Att hoppträna är nåt han älskar och jag tycker att det är ett bra sätt att låta honom få blåsa ur energi. Vi ligger och tränar banor på 90-1 m, det är högt för lilla mig. Hoppträningen har hjälpt mig mycket som ryttare också. Jag ser det som så att jag också lär mig utbilda en häst i både dressyr och hoppning 😃 känns bra.

Jag måste lyfta fram mina tränare som på bästa sätt hjälper mig, tack Emma och Nils. Nils får mig alltid att våga hoppa högre än vad jag tänkt och Emma har trott på mig i bytesinlärningen på Collin när jag var beredd att ge upp men nu kan jag stolt säga att det har jag lärt honom själv !