Mot OS i dressyr

Som jag sagt innan så har jag en idol och det är Kajsa Lönn.

Kajsa har ju en resa som heter duga bakom sig. För några år sen så fick Kajsa en spark i huvudet och skallbenet sprack/splittrades delvis och läkarna plockade små bitar av ben ur huvudet på henne.

Det var länge osäkert om Kajsa ens skulle vakna upp och om hon vaknade vad skulle man då förvänta sig. 
Kajsa vaknade upp och mot alla odds så har hon tagit sig tillbaka. Om du skulle möta Kajsa idag skulle du inte se vad hon varit med om. Vilken tjej och vilken fantastisk familj! Familjen har låtit Kajsa hålla på med det hon gillar mest hästar också efter olyckan....vem hade vågat det?! 

Jag har en liten liten del i Kajsas liv då jag provade en ponny på alla upptänkliga sätt när familjen letade B-ponny till henne. Hon var och provred Chasmir som vi hade hemma på tillridning och det var en perfect match. Hon orkade provrida i kanske 20 min sen fick hon vila i bilen då hon blev så otroligt hjärntrött. Svårt med talet och hade jobbigt med att koncentrera sig. Ena benet och ena armen/handen var lite sämre motoriskt men vad spelar det för roll egentligen då hon faktiskt lever. 

Kajsa & Chasmir (lånat bilden från mamma Katarina)
Nu har Kajsa fått tillbaka rörligheten i benet och har kvar sin hand att träna upp. Gick det med benet så kommer hon fixa handen. Skallskadan som finns kvar får hon leva med. 

Chasmir är en stor del i hennes tillfrisknande plus hennes fantastiska familj så klart! 
Jag blir alltid gråtfärdig när jag tänker på henne och hennes tillfrisknande. Kajsa berör mig på ett sätt som jag inte kan förklara. 

På vägen hem från tävlingen igår pratade vi om henne och nu vet vi vilken häst som skulle bli en prefect match igen.... Curre. Om man ska få äran att vara Kajsas häst måste man vara som Curre i princip "bombsäker".