5/1 2015 Ett framsteg - känns så bra

Idag har jag varit hos Anette Christensson och tränat med Speyksbosch Diablo och vi tycker att vi har gjort framsteg.
 

Träningen som Emma och Traudi "tjatar" om hela tiden ger resultat. Genom att dom gett mig "verktygen" att rida Dibblo lösgjord så har jag på kortare tid ridit loss honom även när inte tränaren är med. Lösgjordheten har lett till att han inte trycker upp nacken hela tiden.... Svårt att förklara känslan men tänk dig att han trycker nacken uppåt så du vill ha dina händer vid fötterna på dig själv för att rida bort det. Nu kan jag rida mer med buren hand märkte jag idag utan att han har knäppt av  :) :) :) :) TACK EMMA & TRAUDI.

Vi närmar oss hur han var när jag provred honom när jag var 10 år.

Bilderna är inte från idag.



Man behöver verkligen känna detta då och då för att orka träna på så som krävs om man vill till toppen ;)








Nu slipper jag rida och jobba med att han hela tiden strävar efter att trycka upp och jag vill inte ha honom för låg nu för då faller han isär. 
När han kom var det bara låg som jag red för han gillade att kika på stjärnorna ;) nu har vi kommit till att jag får passa att han inte ramlar ner och inte sitter ihop. 

Vi är fullt medvetna om att vi har lång väg kvar och att vi aldrig kan träna för mycket men detta kändes som en bekräftelse på att vi jobbar rätt.


 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentersfält:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (publiceras ej)

Blogg:

Din kommentar:

Vill du hellre skicka ett mail till mig? Kontaktuppgifterna hittar du i menyn!
RSS 2.0